Tjugo

Känner ett otroligt sug efter att åka nu på en gång. Trodde jag skulle gömma mig under sängen av nervositet vid den här tiden men jag överraskar mig själv återigen. Oroar mig dock över att jag är så lugn, någon gång måste det väl börja kännas en aning (mycket) läskigt att lämna allt familjärt bakom mig eller?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0