Några månader låter kortare än ett år

Läser överallt om utbytisar som åker i år. De pratar om att det kändes som att det var igår som det var de som hade ett år kvar tills det var dags att åka. Om att tiden har gått så fort. Det känns på något sätt overkligt, konstigt. Jag kommer själv ihåg vad jag gjorde ungefär den här perioden förra året och det är inte alls så avlägset. Ett år är egentligen inte en så lång period när man befinner sig på hemmaplan och genomgår samma rutiner dag ut och dag in. Dagarna flyter ihop och plötsligt så har månader passerat.
För en månad sedan så hade jag sommarlov. En månad sedan skulle lika gärna vara när jag satt och hade min intervju med YFU på Folkets hus. Det var i februari men känns lika icke avlägset som skolavslutningen. Allting flyter ihop så jag håller med till hundra procent att tiden går fort. Och just nu vill jag inget annat än att den ska passera.
Jag lovar att om ett år så kommer jag vara den där som sitter här och skriver om när jag hade ett år kvar. Hur snabbt tiden har gått och hur det går med packningen.
När jag tänker på det som komma skall så får jag den där pirrande känslan (fånigt uttryck, ja) som kan infinna sig ibland. Jag längtar, det har nog inte undkommigt någon. Men samtidigt är det ganska härligt att längta, jag vet att jag har allt, precis allt framför mig.

-

Kommentarer
Postat av: Fredrik

Har länkat dig nu!

2011-07-20 @ 15:55:17
URL: http://fraddeusa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0