Precis som man vill

Vi har väl alla någon gång drömt om att bara få börja om på nytt, på en ny plats med nya människor. Där ingen känner en och man kan vara precis som man vill.

Just nu känner jag mig extra lycklig över att jag ska få göra just detta.



-

Finally

Nu ska äntligen jag ta tag i stipendieansökandet, även stipendiesökandet för den delen. För att kunna ansöka så behövs det ju passande stipendier.
Det skulle verkligen underlätta om jag fick några tusenlappar.
Så vi får de hur det sökandet går. Men just nu ska jag fokucera på YFUs Europastipendie. Så nu ska jag skriva
"En kort uppsats med titeln 'Min bild av Europa - positivt och negativt'". Wish me luck!



-

Just nu




Hihi, jag hittade en U-17match, damer mellan Tyskland och Frankrike. Semifinal i EM, lite kul sådär för de är sjukt duktiga!

-


Tropiska hettan

Den tropiska hettan is killing me! Jag tål inte värme längre, längtar lite till hösten faktiskt.
Jag skulle vilja ha ett riktigt blått/turkost hav just nu. Ett vågigt hav och en surfingbräda som jag helt plötsligt är kapabel till att använda. För hur coolt vore det inte att kunna surfa?
Jag hoppas lite på en värdfamilj vid kusten, gärna Bordeaux. Jag hoppas på att någon kan lära mig att surfa! Det kan ju inte vara så svårt, eller? Som snowboard kanske? Kan ju hoppas på det iallafall.



Bildkälla.

-

Värdfamilj

Sådärja, nu är jag hemma igen!
Vi var tre tjejer (varav en från USA) och områdesrepresentanten här i stan som gick omkring och delade ut lappar med information om att bli värdfamilj. Det gick väldigt snabbt och smidigt, tror nog att det var ett par stycken som nappade faktiskt!
Tjejen från USA, Anna, är här i Östersund som sommarstudent och hon åker hem nu på måndag tror jag att det var. Hon var verkligen jättetrevlig och det var lite coolt höra någon som pratar riktig american english ;). Hon trivdes verkligen jättebra här och ville inte åka hem till California igen.
Appropå ingenting: 
En sak som förvånade mig var att hon sa att de inte har kebab i USA, det var iallafall väldigt ovanligt. Det känns ju som att det är i USA som det verkligen borde finnas. The land of fat liksom, no offence, det känns ju lite så!




Dessa har jag sprungit omkring och delat ut!

-

Ner på stan

Solen steeker och det har blivit sommar igen. Iallafall tillfälligt, det lär ju slå om lika fort som solen kom fram.
För det är lite så att när solen väl är framme så orkar jag aldrig vara ute för det är så jobbigt när det blir så varmt. Sen när skitvädret träder fram så vill jag att solen ska komma tillbaka så jag kan gå ut och steka. Dagens i-landsproblem helt enkelt.

Men till saken:
Jag fick nyss ett samtal från en YFUare här i stan. De skulle ner på stan och försöka värva lite värdfamiljer tror jag, något sådant var det iallafall. Och jag ska hänka på! 
Min kamera är dock död så inga bilder blir det. Men vi hörs när jag kommer hem igen! 


In i skogen

Nyss hemkommen från en springtur. Jag har fått så ont i smalbenen/benhinnorna den senaste tiden när jag har sprungit. Jag tror att det har berott på mina nya springskor och att de är formade fel. Så idag snörade jag skorna lösare än vanligt och smärtan försvann, tada!

Jag springer en sträcka som är drygt 2.5 kilometer (plus drygt 1 km fram och tillbaka) , antingen ett eller två varv, idag blev det ett. Hela spåret är i skogen, jag klarar knappt av att springa i stadsmiljö, jag känner mig så uttittad haha. 
Därför är det så otroligt härligt att bara kunna snöra på sig skorna och försvinna in i skogen! Det är nog det som gör att jag tar mig ork att gå ut och springa.
Därför är jag lite orolig för hur det kommer att se ut nästa år var jag nu hamnar. Det är ju ganska allmännt känt att många går upp i vikt under sitt utbytesår (kan ju dock vara att USAare som drar upp den statistiken, men ändå). Därför känns det hyfsat viktigt att jag motiverar mig till att träna även där.

   

Flera gånger i veckan

Jag har ingen aning hur mycket jag egentligen kommer att uppdatera här. Det är ju lite problematiskt när man väljer att bara skriva om ett ämne liksom. Men jag vet att när jag är inne i dessa perioder av extrem utbytesmania, då går det att skriva hur mycket som helst! Jag antar att dessa perioder kommer och går lite.
Jag vet hur det är att följa utbytesbloggar, jag gör det dagligen. Man vill ju att de ska uppdatera så ofta som möjligt! Men samtidigt så bryr man sig inte så mycket om sådant som inte handlar om utbytesåret (eller har jag fel...?).
Men jag ska försöka att uppdatera så ofta som möjligt, så fort en tanke ny uppstår rörande utbytesåret. Förhoppningsvis blir det flera gånger i veckan, det är jag helt övertygad om.

Jag tycker ni ska följa mig via Bloglovin, då är det lättare att se när jag har uppdaterat! Följ mig här eller klicka på bilden!



-

Kommer och går

Det är svårt att komma på vad som ska skrivas eller kanske vad som borde skrivas. Fantasin och inspirationen kommer och går som allt annat. Jag har ups and downs, vissa dagar gör jag knappt något annat än tänker på vad som komma skall nästa år. Ibland blir jag distraherad och de tankarna är inte längre det som är absolut närmast i mitt huvud. Men tro mig, varje dag dyker det upp frågor om hur det kommer att bli i Frankrike. Bara det att vissa dagar blir det extremt mycket funderingar.
Det känns som att jag glömmer bort ibland att jag har ett helt år av skola kvar här hemma. En helt ny skola till och med. Jag borde kanske vara nervös inför det, men grejen är den att jag inte tänker särskilt mycket på hur det ska bli i ettan. Därför har jag inte heller tid till att bli nervös inför det. Men jag ser faktiskt framemot skolstarten om man får göra det. Jag ser framemot det nya. För det är väldigt mycket som är nytt nuförtiden, men det är nästan bara kul. Däremot så kan jag känna mig lite vemodig av att lämna vissa saker bakom mig. Fast det är egentligen bara en sak som jag verkligen kommer att sakna och det är en stor del av älskade 9 Röd. Jag har en tendens att inte fästa mig så mycket vid saker så min gamla klass är nog det enda. Men förhoppningsvis så kommer vi fortsätta att träffas.

Det finns så mycket som jag vill göra och uppleva och då måste jag acceptera att vissa saker inte kommer att vara som det är nu.
Jag tänkte börja med att åka till Frankrike som utbytesstudent!

  
-

Fräsigaste perioden

Sommaren är ju den fräsigaste perioden. För det är liksom mellanperioden, inga utbytesstudenter i Sverige och inga utbytesstudenter från Sverige i världen (med vissa undantag). Jag tror att det är det som gör att jag bara blir mer pepp på att komma iväg själv. För jag befinner mig liksom på samma ställe som alla andra, även de som ska åka i år eller redan har varit iväg etc. Svårt att beskriva känslan. Men ingen utbytis gör något som är speciellt mer märkvärdigt än det jag gör, så kan man nog sammanfatta det.

Jag har varit och provat kläder på Jamtli inför sommarjobbet, HAHAHAHAH. Jag är så grymt stilig.



Dock har jag ingen bild på min fina outfit. Än.

-

Till Östersund



Spännande!

-

Ett bra sätt

Det känns som att jag inte kommer att kunna prata svenska alls snart, haha.
I Frankrike så kommer jag ju typ bara prata franska till slut, kanske engelska i viss mån i början också.
Och nu till hösten så ska börja natur med internationell profil. Det betyder ju att det är engelskan som används mest.
Plus att jag har upptäckt en ny apparat som vi har här hemma,  internetradion. Så jag skiftar mellan franska, engelska och amerikanska radiokanaler. Sen att jag bara förstår ungefär 10% av det som sägs på de franska kanalerna är ju en annan sak. Men det känns ju som ett bra sätt att förbereda sig på iallafall.



Mitt nya viita goolv!

-

Att få brev

Jag hade min intervju omkring februari. Den var på Folkets hus/OSD här i stan och inföll samtidigt som YFU hade informationsmöte om att bli värdfamilj. Jag kommer ihåg att det var väldigt kallt den dagen, haha. 
Intervjun bestod av cirka 20 frågor kanske, vissa svårare att svara på än andra. Till exempel var jag har för förväntningar på utbytesåret och hur min "drömvärdfamilj" ser ut. Men det var liksom inga frågor för att sätta mig på prov eller så. Det var en väldigt avslappnad intervju och det kändes helt klart som att jag redan var antagen, vilket jag i princip var skulle jag tro. Det som gör att man blir antagen är ju att man visar vilja att åka. Och genom att jag hade anmält mig så hade jag ju visat vilja, ungefär så.

Efter cirka två veckor så fick jag hem brevet som bekräftade att jag var antagen. Det var ganska många papper bifogade. Bland annat regler och information om försäkring, även "brev 1" med allmän information. Ungefär det som redan finns att läsa på olika hemsidor.
Tre papper skulle skickas tillbaka med underskrift. Ett "ja-jag-accepterar-min-plats" och ett där jag+föräldrar, med en underskrift, bekräftar att man accepterar alla regler och bestämmelser.
Nu skriver jag ur minnet så ta detta med en nypa salt. Något som jag däremot är 100% säker på är att det var huur kul och spännande som helst att fylla i dessa papper, äntligen!

Sedan dess så har jag fått "brev 2" med ytterligare information. Inte så mycket nytt egentligen men ändå kul att få brev ju.



Och nu sitter jag här och försöker klura ut när det, enligt YFU är höst.

-

Var vi än ska

Tänkte bara meddela att om det är någon som undrar något så svarar jag mer än gärna på frågor!
Hur konstiga frågor det än kan vara, det är bara kul.

Sen så tycker jag att alla utbytesstudenter som åker 2012/13 ska gå in på Facebook och gilla den här sidan! Det vore ju kul att ha ett ställe där vi alla är samlade, var vi än ska och vilken organisation vi än åker med!

Och så slänger jag in ett bloggtips: netzlers.blogg.se grym seglare, grym vän.

Några månader låter kortare än ett år

Läser överallt om utbytisar som åker i år. De pratar om att det kändes som att det var igår som det var de som hade ett år kvar tills det var dags att åka. Om att tiden har gått så fort. Det känns på något sätt overkligt, konstigt. Jag kommer själv ihåg vad jag gjorde ungefär den här perioden förra året och det är inte alls så avlägset. Ett år är egentligen inte en så lång period när man befinner sig på hemmaplan och genomgår samma rutiner dag ut och dag in. Dagarna flyter ihop och plötsligt så har månader passerat.
För en månad sedan så hade jag sommarlov. En månad sedan skulle lika gärna vara när jag satt och hade min intervju med YFU på Folkets hus. Det var i februari men känns lika icke avlägset som skolavslutningen. Allting flyter ihop så jag håller med till hundra procent att tiden går fort. Och just nu vill jag inget annat än att den ska passera.
Jag lovar att om ett år så kommer jag vara den där som sitter här och skriver om när jag hade ett år kvar. Hur snabbt tiden har gått och hur det går med packningen.
När jag tänker på det som komma skall så får jag den där pirrande känslan (fånigt uttryck, ja) som kan infinna sig ibland. Jag längtar, det har nog inte undkommigt någon. Men samtidigt är det ganska härligt att längta, jag vet att jag har allt, precis allt framför mig.

-

Allmänt bäst

Jag tror att jag har skrivit förut att det känns lite ensamt eftersom det är så många som ska åka till USA. Det verkar även vara väldigt många som ska åka med Explorius, för jag har inte stött på något annan hittills som ska åka med YFU 2012/13. Jag var faktiskt inne på att åka med Explorius även jag i början, men sen ändrade jag mig.

Jag satt och bläddrade igenom mina kära YFU-papper för ett tag sedan. Då hittade jag mitt medlemsnummer.



Betyder detta att jag är den första antagna till programåret 2012/13? Haha, i sånna fall har jag nog rätt till att känna mig ensam, fast det var ju ett tag sedan jag blev antagen. Men i vilket fall som helst så är jag allmänt bäst, I am number one!

-


Sommarlovsdjävulen

Okej jag erkänner, jag har inte börjat skriva dedär stipendietexterna än. Det har inte blivit av. Jag skulle tro att det är sommarlovsdjävulen som hindrar mig från att göra någonting som påminner på något sätt om skolarbete. Men jag ska skriva! Snart...

Just nu håller jag på att måla min golv. Blev inspirerad av att befinna mig på Ikea igår och helt plötsligt fick jag för mig att golvet skulle byta färg. Så då var det bara att plocka ut alla möbler och stuff och sätta igång. Det ska bli vitt vitt vitt!



-

Köttbullar

Sitter i bilen påväg hem från Ikea och Birsta city i Sundsvall. Nu är jag lite fattigare men lite gladare.

Det är något speciellt med att vara på Ikea. Jag kommer ihåg när jag var mindre och längtade tills dess att vi kom fram till barnavdelningen. Och ikeakataloggen!
Många utbytesstudenter beskriver på sina bloggar om hur underbart det är att komma till Ikea under sitt utbytesår. Att få äta svensk mat!
Så bara därför så var jag tvungen att leta fram hur det ser ut i Frankrike, haha. Det finns 26 Ikea-varuhus omkring i landet (typ 7 i Paris..?).
Så någon gång under mitt utbytesår så kanske även jag kommer att sitta och mumsa köttbullar!



-

I have been to the US

Är på hemmaplan i Östersund igen så det är dags att läka myggbetten nu.
Satt nyss och chitchattade med en Rebecca som ska flytta till Motala i höst. Det är inte bara jag som ska flytta snart. Det börjar märkas att vi inte är 10 år längre då allt som spelade någon roll var vilken smak isglassen hade. Drömmarna och tankarna har blivit större och mognare och det är både bra och dåligt. Det betyder att besvikelserna blir större, men även tvärtom. Glada tider känns glada!

Sen tänkte jag bara meddela att ni som ska åka som utbytesstudent till USA inte behöver göra er besväret och resa hela vägen över Atlanten. Boka en resa till Jämtland!

 

Har för mig att det även finns ett Frankrike häromkring någonstans. Och åker man mot Åre så kommer man till Holland.

-

chat

Här är katten förresten. Inte för att någon brydde sig men ändå.




-

Irriterande rackare

Jag sitter för tillfället på landet hos mormor och morfar och brottas med mygg, irriterande rackare de där.
Träffade på världens mysigaste och sötaste katt idag. Jag har aldrig haft något djur och har egentligen aldrig varit i behov av ett (förutom när jag var typ åtta och önskade mig inget annat är en guldfisk i present, det gick sådär). Men jag är helt klart en kattmänniska så ibland får jag för mig att jag vill ha en katt. De är ju så gosiga!
Jag hoppas nog lite i smyg att min framtida värdfamilj ska ha katt. Eller något djur överhuvudtaget, det blir ju en stor omställning vilket djur det än är. Men djur eller inte så kommer ju så mycket att bli nytt och det längtar jag efter.
Jag är inte så fäst vid alla svenska traditioner så jag kan inte föreställa mig att jag skulle sakna dem. Men man vet ju aldrig, när jag väl sitter där utan den svenska julen så kanske saknaden kommer ändå. Nu finns ju traditionerna runtomkring oss så man tänker inte så mycket på hur det skulle vara att vara utan dem.



Oj vad blek jag såg ut. Deprimerande.

-


Finnemang

Jag kommer tydligen inte att få studiebidrag förrän i januari. Happ, får jag barnbidrag fram tills dess då eller? Ingen aning, det måste jag ta reda på.
Jag måste ju börja planera lite bättre hur mycket pengar jag ska spara.
I år har jag ett sommarjobb som sagt på Jamtli, plus en dags ogräsrensning i tisdags. Det blir omkring 4000 kr.
Nästa år planerar jag att söka sommarjobb via både kommunen och landstinget, vilket är på sjukhuset. Det skulle vara finnemang om jag fick i början och i slutet av sommaren. Det verkar som att avresan till Frankrike ligger ganska sent i augusti så jag borde kunna jobba sista perioden av sommarlovet.
För allt blir ju så mycket roligare om man slipper tänka på pengar under Året med stort Å. Det är värt att slava innan ju!

Men det som känns extra bra är att jag kommer (förhoppningsvis?) få behålla studiebidraget. Så jag kommer i vilket fall som helst att slippa stå där utan en krona/euro alls.
Men jag kommer inte slappna av för det, det är ju en hel avgift som ska betalas för bövelen! Kommer ju få dåligt samvete om mamma och pappa ska betala hela samtidigt som jag vet att jag kunde ha hjälpt till mer.



Det här är kanske förresten en bra bild att skicka med till YFU? Det finns inte hur många bilder som helst på mig med mina båda föräldrar liksom.

-

Inte säga nej

Innan jag ansökte så visste jag inte att det var flest som åkte till USA egentligen. Det var ju iochförsig inte svårt att räkna ut, USA är ju USA liksom.
Men det är bara det att det nästan bara är till stora landet i väst som folk väljer att åka till. Iallafall om man tittar på antalet USA-bloggar det finns. Jag ser absolut inga fel med det, jag tycker att det är lika intressant att läsa om High school med cape and gown. Det är bara det att det känns lite ensamt ibland. Jag skulle liksom inte säga nej till bloggar från andra länder, men jag skulle heller inte säga nej till fler USA-bloggar. Det är ju på ett sätt samma mentala upplevelse för alla utbytesstudenter men allas år är ju unikt ändå. Det spelar egentligen ingen roll om man åker till samma land eller inte.
Så jag tar gärna emot tips på bloggar, spelar egentligen ingen roll från vilket utbytesland!




Headern

Den nya headern skvallrar om vad jag har sysslat med idag.
Men jag är inte helt nöjd med designen än, jag måste fortsätta testa mig fram. Jag kan ingenting om kodmallar och sådant egentligen. Men jag börjar förstå mig på det allt mer nu.

De flesta (iallafall två..) som åker till Australien mm i år har redan åkt, hur sjukt är inte det? Det betyder att snart är det min tur! Jag längtar till dess att YFU-kuverten börjar landa i brevlådan och det börjar bli dags att fylla i papper.
Jag kommer ihåg känslan av att klicka på skicka-knappen efter det att intresseanmälan var ifylld. Det var första gången jag fick känslan av att det här faktiskt är något som jag själv ska göra. Det är inte något som jag bara läser andra göra utan att det kommer att bli en del av mitt liv också. Jag är en blivande utbytesstudent i Frankrike! Woho!




-


Ebba Lovisa

Jag tror faktiskt inte att jag har skrivit så mycket om vem jag är, så det är nog dags att göra det.

Jag heter Ebba Lovisa Sandberg Blixth, men jag säger sällan Sandberg numera. Det känns så jobbigt att ha dubbla efternamn och lets face it, Blixth låter coolare än Sandberg.

Jag bor i ett rött hus i Östersund tillsammans med min mamma och min bror Edvin, 14 år. Han har för tillfället gipsad fot (fotbollsskada) så ibland blir det till att agera hembiträde/slav. Men jag kommer så inte att ha glömt det när gipset ryker. Det kan jag säga!
Pappa min bor ett par kvarter bort så jag ser ganska mycket av honom också.

När jag var liten hade jag ganska så blont hår. Numera behöver det blonda lite hjälp på traven så jag slingar det.
Jag är 159 cm lång och har skostorlek 36 ibland 37. Jag fyller år i oktober vilket gör att känslan av att fylla ett nytt år inte är särskilt revolutionerande. Alla andra har ju redan fyllt år så då blir det ingen stor sak att göra det själv. Typ.

Under vissa perioder ritar jag väldigt mycket. Känslan av att ha inspiration är den bästa känslan som finns. Att verkligen brinna för att skapa och slippa sitta och stirra på ett tomt papper utan att få fram någonting.
Jag älskar verkligen att ha händerna fulla av färgkladd eller blyerts!



Något som är svårt att ha missat är att jag spelar fotboll.
Det gör jag med IFK Östersunds A-lag och jag spelar mittback. Det bästa som finns är att glidtacklas, haha. Nä men på ett sätt så är det under matcher som jag får ut all aggression och egentligen alla känslor. Så jag vet inte vem jag skulle vara utan fotbollen, ett nervvrak kanske?
Jag tränar kanske fyra gånger i veckan, men just nu har vi ett uppehåll på tre veckor. Dock så tror jag inte att jag kan hålla ut så länge, springskorna åker nog fram snart.
Men jag har inga mål med mitt fotbollsspelande, jag spelar bara för att det är kul!

I am number fyra!



Jag hittade inga bilder på mig när jag åker slalom? Det kändes lite udda. För på vintern gör jag det ganska ofta. På helgerna brukar vi åka till Åre eller Vemdalen mm. Första gången jag stod på ett par slalomskidor var jag två år. Jag åker även snowboard ibland. Men de dagarna resulterar ofta i många blåmärken för det krävs kanske en timme innan jag blir börjar hitta balans och teknik och blir van. Men kul är det!

Sen är jag ett stort fan av att läsa. Det går även det i perioder. Ibland läser jag jätteofta och ibland kanske bara en gång i veckan. Men det beror ju såklart på om det är en bra bok jag läser. Det är alltid roligare att läsa en bra bok, haha. Twilight-serien tillsammans med Hungergames- trilogin av Suzanne Collins är mina absoluta favoriter.
Men just nu läser jag Allt för min syster av Jodi Picoult. Så inga spoilers nu!



Jag kommer inte på något mer just nu.

Jag börjar dock bli osäker på vad jag sa på intervjun med YFU. Jag har säkert glömt att säga jättemånga saker... Men förhoppningsvis så finns det fortfarande tillfälle att ta upp det.

Men nu blev bloggen lite mer personlig iallafall!
Nu ska jag sova bort min träningsvärk som jag fick när jag rensade ogräs igår. Det känns i rumpa och rygg att stå hukad bland morotsplantor i fem timmar! But cash is king!

-


Tour de France

Förlust för Sverige, äsch då! Men jag skulle inte kalla mig själv en optimist så jag hade egentligen inte väntat mig något annat. Men det är ju synd så klart.
TVn visar nu Tour de France av någon anledning? Aja, sport som sport antar jag. Plus att det är i Frankrike så man får ju se många vyer och annat därifrån, vilket är kul.

Nä men seriöst nu Sverige, PEPPA TILL BRONS-MATCHEN PÅ LÖRDAG NU!!
Det vore extra kul att vinna den eftersom den blir mot Frankrike. Där har jag någonting att reta min kommande värdfamilj för. Men det kan ju lika väl bli åt andra hållet om det blir förlust. Eller så kommer det inte på tal, jag vet inte.. Det är det som är grejen, jag vet ingenting om vad som kommer att hända under mitt utbytesår. Men det gör det bara lättare att fantisera.



-

Sensation

Jag håller på att leta ny telefon vilket inte är det lättaste. Men jag är faktiskt inte så sugen på en Iphone så jag håller på att sikta in mig på en HTC, möjligtvis Sensation.



Men sen kommer det här med abonnemang och grejer. Det är typ alltid 24 månaders bindningstid och det går ju inte? För jag antar att jag måste byta innan jag åker till Frankrike. Annars lär jag ju bli pank. Men jag har ingen aning... Hoppas man får någon information om telefonanvändande mm från YFU. Men just nu är det 12månaders abonnemang som måste letas upp, det är antagligen bara jag som är väldigt blind.
Jag suger på sånt här.


-

Vit vägg

Tog med mig datorn ut på gården. Jag funderar på att börja knåpa på något stipendietext, lika bra att börja liksom.
Solen skiner just nu men längre bort syns moln så jag sitter nog inte här länge.
Jag har lättare att sitta utomhus när jag skriver, det märkte jag lagom till skolavslutningen. Inspirationen är större än om jag sitter vid mitt svarta skrivbord och stirrar in i en vit vägg.



Hej på en otroligt charmig bild.


-


Underlig känsla

Hola!
Storsjöcupen är nu slut för i år och därmed helt slut för min del. Nästa år är jag för gammal, buhu! Det gick riktigt dåligt för vår del tyvärr. Vi hade otur turneringen igenom och åkte ut i kvartsfinalen i b-slutspelet med 1-0 mot norskar. Jag drar en parallell till VM-kvartsfinalen Frankrike-England som nyss spelades. Någon gång under andra halvlek stod det 31-7 i avslut men 1-1 i resultat. Fotboll är inte alltid en rättvis sport är min slutsats. (Dock så vann Frankrike på straffar så det var ju bra.)

Dagen har dock ändå spenderats på sportfältet där finaler spelats idag. Jag har i och med detta sett lag från Norge, Sverige, Guatemala, Sydafrika, Thailand, Mexico och Argentina tävlat om guldet i olika åldrar. Detta fick mig att verkligen längta härifrån. Inte för att lämna utan för att komma till något nytt, det finns så mycket nytt att upptäcka och se ju.
Jag fick den känslan så tydligt när vi satt och tittade på en p16-match mellan Argentina och Mexico. Under tiden så pratades det spanska i högtalarna och solen brände. Vinden luktade helt seriöst hav, vilken gjorde känslan av att befinna sig på sydligare breddgrader extremt stark. Haha, det var en underlig känsla, helt klart.

-  Jag har bränt näsan så jag ser inte klok ut.
+ Min dator är äntligen tillbaka från sin spa-weekend. 

Invigning

Ifall ni inte skulle tro mig eller nåt :




Nu drar jag på invigning av Storsjöcupen!

I rätt riktning

Jag har kommit in på min linje till hösten så nu är all frid och fröjd. Imorgon spelas första matchen i Storsjöcupen vilket ska bli awesome.
För det finns trots allt saker kvar att göra innan hösten 2012. Vissa dagar gör jag knappt något annat än att gå och längta och önska att tiden skulle flyga iväg. Jag måste landa lite mer i nuet, förhoppningsvis så resulterar det i att tiden går snabbare, samtidigt som jag har ett liv. 
Men jag upprepar, det är inte så jättelänge kvar. Jag gillade YFU Sweden på Facebook för någon dag sedan, de har inte gjort mig något ont. Det är ju ett steg i rätt riktning iallafall. 





-

RSS 2.0