Y a pas de soucis

2013-04-24 @ 20:58:32

En halv lovvecka har passerats och tre halvor återstår. Idag har jag fått färg, svårt att undvika när det är molnfritt och 22 grader ute. Sen hjälpte nog en timme i en solstol i trädgården till ganska mycket också. Och imorgon blir det ännu varmare, tänkte dock börja med en springrunda vid 10-11. 
 
Svårare och svårare att hitta saker att skriva här, kanske har märkts. Och när man slutar skriva så blir det svårare att börja igen. Jag har det bra, till och med jättebra. Har säkert redan skrivit allt det här en gång. 
 
 
238 dagar sedan jag senast satte min fot i Östersund, tiden har gått så fort men samtidigt har det hänt så mycket. Wiho, återkommer snart.
 
-

Mais je parle francais quand même

2013-04-01 @ 16:03:15

"Hur lång tid tog det innan du pratade franska utan problem och hur gick det i början av ditt år? :)"
 
När jag först kom hit så förstod jag i princip ingenting. Visst, jag har läst franska sedan årskurs 6 vilket är nästan fem år men jag blev chockad över hur lite jag faktiskt förstod. Så jag ljuger om jag säger att det var lätt i början för det var det inte. Och förstå hur frustrerande det är att inte kunna säga det man vill och inte kunna delta i samtal.
 
Jag säger inte detta för att skrämma någon men jag önskade i början av året att jag hade pluggat mer franska de sista månaderna innan avresan.
 
Sen är det svårt att säga exakt hur lång tid det tog innan jag pratade franska utan problem men tiden nu efter jul drömmer jag ständigt på franska och språket är i princip aldrig ett problem i min vardag. Men jag har fortfarande en lång väg kvar innan jag är nöjd med min nivå, men det beror mest bara på vilka krav jag har på mig själv.
 
Men jag tycker inte att man ska se ett språk som man inte förstår som ett problem om man funderar på att åka på ett utbytesår. Jag ångrar till exempel inte en sekund att jag tog beslutet att inte åka till ett engelskspråkigt land!
 
Tack för din fråga!
 
-
 
 
 

La chance

2013-03-31 @ 12:08:27

Andra tisdagen på lovet satte vi oss i en bil med målet Bordeaux. Det var jag, Maria och hennes värdfamilj. 
 
Vi lånade ett hus av några av värdföräldrarnas vänner, inte i centrala Bordeaux utan mer ut mot kusten. När vi kom fram efter ett par timmar stod redan bordet dukat och vi blev bjudna på ostron, vin, stora räkor, grillat kött och musslor.
 
Dagen efter satte vi oss i bilen igen för att åka till Dune du Pyla och nej, jag visste inte heller vad det var. Ett stort sandberg (kände mig som hemma där om nån förstår vad jag menar) som naturen byggt upp. Hur häftigt som helst, plus att vi hade väldigt tur med vädret, över 20 grader och strålande solsken.
 
 
Dagen efter satte vi oss på varsin cykel för att ta oss till havet. Tror det blev runt 5 mil fram och tillbaka. Även här hade vi tur med vädret, halva dagen. Hemresan blev väldigt så blöt för alla. Tur där då att regn är något som förföljer mig och gör så att jag alltid har en regnjacka med mig. 
 
 
Den tredje och sista heldagen satte oss jag och Maria på en buss till Bordeaux. Efter en dryg timmes bussresa med stopp var femte minut kom vi hungriga fram. Efter en paus på Subway mötte vi upp svenska Robin som även han är utbytesstudent och bor nära Bordeaux. Sen turistade vi lite genom att gå runt med solbrillor och en glass i handen. För även här var det varmt och jag vet inte om det var tack vare solskenet men jag har blivit förälskad i staden. Så otroligt vacker och härlig stämning. Och universitetsstad och den är så kanske jag kommer tillbaka på riktigt en dag, vi får se.
 
Och just det, tog endast ett foto. Hade så mycket annat att tänka på, men jaja.
 
 
-

C'est comme l'été

2013-03-06 @ 19:04:35

Befinner mig utanför Bordeaux. Sommartemperaturer håller verkligen mitt humör på topp här. Kommer hem till Angers på lördag med många bilder och mycket att berätta, hörs då!




Enfin un dessin

2013-02-27 @ 21:11:48

Vad jag sysslat med idag. 
 
 
-

Chemin déformé

2013-02-26 @ 17:39:51

Fördelarna med att ha en hund.
 
 
-

On est en vacances

2013-02-25 @ 01:01:13

Jag skulle egentligen befinna mig i Paris just nu, men så är tyvärr inte fallet. I Paris bor min värdpappas föräldrar och det är hos dem vi bor när vi åker dit. Men vi har haft influensa här hemma under de två senaste veckorna och det kändes inte riktigt värt att ta risken att smitta ned någon som är runt 85 år. Men vi åker vid ett annat tillfälle istället, troligtvis påsk!
 
Jag har dock klarat mig undan alla nysningar och hållit mig frisk. Brabra.
 
Så denna vecka blev helt plötsligt väldigt så planlös men det ska nog gå att lösa ändå. Ska se om jag kan tigga till mig ett IKEA-besök i Nantes då jag börjat få en massa konstiga carvings när det kommer till svensk mat. Senaste grejerna var nog svartvinbärssaft och falukorv. Det förstnämnda ska nog iallafall gå att hitta där kan jag tänka mig.
 
Sen på fredag får jag förhoppningsvis Norge-besök också, återkommer mer om det.
 
 
Och så avslutar jag min otroligt slappiga välbehövliga helg. Prov-veckan avklarad plus start på lov kunde inte firats på bättre sätt än i fredags. En massa skratt med underbara vänner som avslutades med att vi kom hem vid 6-tiden efter att ha sprungit som galningar för att hinna med morgonens första spårvagn. En sådan kväll som kommer stanna på minnet länge länge.
 
-

Je peux même pas expliquer

2013-02-24 @ 12:21:29

Bara för att det är så otroligt sant. Går typ inte att beskriva det på ett bättre sätt.
 
-
 
What is an exchange?
 
Exchange is change. Rapid, brutal, beautiful, hurtful, colorful, amazing, unexpected, overwhelming and most of all constant change. Change in lifestyle, country, language, friends, parents, houses, school, simply everything.Exchange is realizing that everything they told you beforehand is wrong, but also right in a way.

 

 

Exchange is going from thinking you know who you are, tohaving no idea who you are anymore to being someone new. But not entirely new. You are still the person you were before but you jumped into that ice cold lake. You know how it feels like to be on your own. Away from home, with no one you really know. And you find out that you can actually do it.

 

Exchange is learning to trust. Trust people, who, at first, are only names on a piece of paper, trust that they want the best for you, that they care. Trust, that you have the strength to endure a year on your own, endure a year of being apart from everything that mattered to you before. Trust that you will have friends. Trust that everything’s going to be alright. And it is seeing this trust being justified.

 

Exchange is thinking. All the time. About everything. Thinking about those strange costumes, the strange food, the strange language. About why you’re here and not back home. About what it’s going to be like once you come back home. About who’s hanging out where this weekend. At first who’s inviting you at all. And in the end where you’re supposed to go, when you’re invited to ten different things. About how everybody at home is doing. About how stupid this whole time-zone thing is. Not only because of home, but also because the TV ads for shows keep confusing you. Thinking about what’s right and what’s wrong. About how stupid or rude you just were to someone without meaning to be. About the point of all this. About the sense of life. About who you want to be, what you want to do. And about when that English essay is due, even though you’re marks don’t count. About whether you should go home after school, or hang out at someone’s place until midnight. Someone you didn’t even know a few months ago.

 

Exchange is people. Those incredibly strange people, who look at you like you’re an alien. Those people who are too afraid to talk to you. And those people who actually talk to you. Those people who know your name, even though you have never met them. Those people, who tell you who to stay away from. Those people who talk about you behind your back, those people who make fun of your country. All those people, who aren’t worth you giving a damn. Those people you ignore. And those people who invite you to their homes. Who keep you sane. Who become your friends.

 

Exchange is music. New music, weird music, cool music, music you will remember all your life as the soundtrack of your exchange. Music that will make you cry because all those lyrics express exactly how you feel, so far away. Music that will make you feel like you could take on the whole world.

 

Exchange is uncomfortable. It’s feeling out of place, like a fifth wheel. It’s talking to people you don’t like. It’s trying to be nice all the time. It’s bugs.. and bears. It’s cold, freezing cold. It’s homesickness, it’s awkward silence and it’s feeling guilty because you didn’t talk to someone at home. Or feeling guilty because you missed something because you were talking on Skype.

 

Exchange is great. It’s feeling the connection between you and your host family grow. It’s meeting people from all over the world. It’s having a place to stay in almost every country of the world. It’s getting 4 new families. One of them being a huge group of the most awesome teenagers in the world. It’s cooking food from your home country and not messing up. It’s seeing beautiful landscapes that you never knew existed.

 

Exchange is exchange students. The most amazing people in the whole wide world. Those people from everywhere who know exactly how you feel and those people who become your absolute best friends even though you only see most of them 3 or 4 times during your year. The people, who take almost an hour to say their final goodbyes to each other.

 

Exchange is falling in love. With this amazing, wild, beautiful country. And with your home country.

 

Exchange is frustrating. Things you can’t do, things you don’t understand. Things you say, that mean the exact opposite of what you meant to say. Or even worse…

 

Exchange is understanding.

 

Exchange is unbelievable.

 

Exchange is not a year in your life. It’s a life in one year.

 

Exchange is nothing like you expected it to be, and everything you wanted it to be.

 

Exchange is the best year of your life so far. Without a doubt. And it’s also the worst. Without a doubt.

 

Exchange is something you will never forget, something that will always be a part of you. It is something no one back at home will ever truly understand.

 

Exchange is growing up, realizing that everybody is the same, no matter where they’re from. That there are great people and douche bags everywhere. And that it only depends on you how good or bad your day is going to be. Or the whole year. And it is realizing that you can be on your own, that you are an independent person. Finally. And it’s trying to explain that to your parents.

 

Exchange is dancing in the rain for no reason, crying without a reason, laughing at the same time. It’s a turmoil of every emotion possible.

 

Exchange is everything. And exchange is something you can’t understand unless you’ve been through it.

 

-


Bac blanc

2013-02-21 @ 22:25:45

Borde plugga. Har tre timmars matteprov imorgon. Men finner det otroligt svårt att hitta motivation till att öppna matteboken när mina lärare struntar fullständigt i om jag ens dyker upp eller inte. Plus att mina betyg inte räknas på en fläck.
 
Den här veckan har bestått av fint väder och en massa prov. Jag har dock endast gjort prov i historia och engelska. Och matte imorgon då. 
 
Fyra timmars historiaprov där ämnet var typ Utvecklingen av det franska minnet av Andra Världskriget, från 1945 till våra dagar. Under dessa fyra timmar skrev jag en halv sida. Det var inte det att franskan var några problem, saknade helt enkelt kunskaperna om Andra Världskriget ur ett franskt perspektiv. Men jaja, jag är nöjd ändå.
 
Engelskan var lite lättare. Typ som Nationella Proven, samma upplägg liksom. Så där hoppas jag på ett ganska så väldigt högt betyg.
 
Imorgon är sista dagen innan två veckors lov också. Väldigt välbehövligt då det börjat bli vädligt svårt att kliva upp på mornarna.
 
Nu ska jag sova. Eller plugga. Vi får se.
 
 
-

Il fait beau

2013-02-18 @ 14:42:26

Det är svårt det här. Jag har så många tankar i huvudet hela tiden att jag tror att mitt huvud snart ska sprängas. Plus att dessa tankar finns i tre upplagor på tre olika språk. Galen blir jag ibland.
 
Men samtidigt är allt så bra. Så otroligt bra att jag gärna skulle stanna här i Angers längre än till sommaren. 
 
Jag har försökt skriva här så många gånger. Men om jag börjar skriva att jag har det jättejättejättebra här så har jag innan jag hunnit skriva klart ändrat mig till att jag faktiskt kanske längtar hem lite. Eller längtar hem gör jag kanske inte, men jaja. Svårt att förklara när jag själv inte ens förstår vad jag vill och känner. Lättaste vore om jag liksom bara slutar tänka, men jag är sån. Jag tänker för mycket. Sånna som jag, som tänker för mycket, är tydligen mer intelligenta än andra enligt min kompis. Den eventuella sanningen gjorde mig lite gladare där någonstans mitt i kriget i huvudet.
 
Nästa vecka får vi lov. Första veckan åker jag till Paris med min fina franska familj, andra åker jag till Bordeaux med en kompis och hennes familj. För ja, vi har alltid två veckors lov här. Och det här lovet ser ut att bli väldigt så bra också.
 
 
-

On a un chien

2013-02-05 @ 22:06:55

Jag som aldrig har haft husdjur i hela mitt liv. Men nuså. Vi tog och skaffade oss en hundvalp i helgen! Han är fyra månader, heter efter många strider Nelson och är en Golden retriever. Aldrig sett något sötare i hela mitt liv.

-

cinq mois

2013-01-28 @ 18:44:58

Förstår inte det om att man skulle få hemlängtan när allt började kännas som vardag här. Det har då i alla fall inte drabbat mig det minsta. Och det där om att första halvan av året skulle vara den jobbigaste halvan känns ganska så nice för i sånna fall så borde jag kunna ha extremt höga förväntningar på min andra halva.
 
För ganska så exakt idag eller imorgon så har halva min tid i Frankrike passerat. Så otroligt sjukt att tänka på. Känner mig stressad, så otroligt stressad. Vill inte. Orkar inte två år ytterligare i gymnasiet. För grejen är den att här går jag i samma klass med personer som är lika gamla som mig men som nästa år fortsätter vidare på universitet. Så det får även mig att känna mig redo för det. Men två år i samma skola med samma gamla rutiner vet jag helt ärligt inte hur jag ska klara av. Vill inte falla in i mitt liv i Sverige, är inte längre samma person på många sätt. 
 
Men visst finns det mycket jag ser framemot att komma tillbaka till. Det jag ser mest framemot är att kunna se allt på ett annat sätt. Att få perspektiv (att sätta perspektiv?) på saker och ting.
 
 
Men allt detta om fem månader. Nu är nu och imorgon är det tisdag vilket betyder att jag börjar klockan 8h00 med historia. Ikväll ska jag gå och lägga mig tidigt. Helgen har inte bestått av särskilt mycket sömn märkte jag idag då jag nästan traskat runt som en zombie mellan lektionerna. Plus att jag även tror att den har gett mig en förkylning. Men har haft en superbra helg med både nya och hyfsat gamla bekantskaper. Lägger till ett litet yolo på det och säger à bientôt!
 
-

C'est lundi

2013-01-28 @ 17:57:13

Vem är i rummet med dig? Ingen alls.
Vem fick du senast sms av? Manon: "Le plus tôt possible :)"
Vem pratade du senast i telefon med? Anne Lise
 
Var är din mobiltelefon? Bredvid mig på sängen.
Var handlar du mest? Pratar vi nödvändigheter så blir svaret Monoprix, pratar vi kläder så är det nog Brandy Melville.
Var fick du tag på tröjan du har på dig? Köpt på Zara i Nantes, en vit enkel sak.
Var åkte du senast bil? Hem från Préfailles vid Bretanges Atlantkust förra söndagen.
 
Vad åt du senast? En klementin efter skolan.
Vad drack du senast? Vatten under lunchen på skolan.
Vad är det för färg på dina byxor? Svarta, standard.
Vad är din favoritfärg? Bleu.
Vad hör du just nu? Musik, Heads will roll - Yeah yeah yeahs. Den hörs överallt när man är ute här.
 
Har du sovit i någon annans säng? Nä aldrig i hela mitt liv.
Har du någonsin målat om ditt rum? Tänk för att jag har det. Dock till något så tråkigt som vitt.
Har du någonsin dansat framför en spegel? Japp.
Har du någonsin hoppat in i en bil med folk du just har träffat? Ja, det skulle man nog kunna säga.
Har du någonsin varit i slagsmål? Beror hur man tolkar slagsmål. Typ.
 
Föjlande saker vill jag göra innan jag dör:

Hoppa fallskärm, lära mig cykla enhjuling, besöka alla världsdelar, leva.
 
Bästa känslan:

Att veta att jag har något att se framemot.
 
Värsta känslan:

Ensamhet.
 
Roligaste ämnet i skolan:

Histoire/Geographie, störtskön lärare.
 
Tråkigaste ämnet i skolan:

Litteratur, helt klart.
 
När badade du i en pool senast?

Oj, ingen aning. Så sjukt länge sedan. Det var i alla fall på svensk mark.
 
Vilken är den plats längst bort som du har besökt?

Det måste nog vara Cypern.
 
-
 
 
 

Les soldes

2013-01-17 @ 21:33:16

Råkar ha stora problem med internet här i huset för tillfället. Tänkte be om ursäkt men vadfan, det är ju inte mitt fel.
 
Förra onsdagen började rean här i Frankrike. Det är ungefär samma känsla som mellandagsrean i Sverige. Jag slutar klockan 10 på onsdagar, klockan 10.30 den onsdagen, 30 minuter in på rean, befann jag mig tillsammans med en vän på Zara. Stället var redan smockat med folk.
 
Men har jag hittat något hittills? Om jag har. Har lite ångest över att jag möjligtvis har spenderat en aning för mycket pengar. Men det var liksom nödvändiga saker som jag köpt. Det mesta iallafall.
 
 
Återkommer snart.
 
-

Deux mille douze

2012-12-31 @ 14:23:52

 
Ett år har passerat sedan jag satt där med mina första euro införskaffade för mitt år i Frankrike.
 
 
Hade brunt hår och tydligen mycket fritid.
 
 
Saknar min underbara kofta. Den tog liksom lite för stor plats i bagaget.
 
 
Fick veta att jag blivit tilldelad YFUs Europastipendium. Var väldigt glad.
 
 
Levde på att få brev från YFU.
 
 
Mitt hår gick och blev blont igen automatiskt.
 
 
Moa min Moa. Vi hade mycket kul för oss i somras.
 
 
Peppade till tusen.
 
 
Det var varmt typ fem dagar på hela sommaren. Peppade därför ännu mer.
 
 
Hamnade tillslut i Frankrike, närmare bestämt i Bapaume på läger.
 
 
Efter första dagen i skolan var jag väldigt förvirrad.
 
Trodde att jag var rent allmänt väldigt nöjd med livet. Hade dock stora problem med min dåvarande värdfamilj.
 
 
I ett nytt hem och jag förstår hur dåligt jag mådde tidigare. Lycklig på riktigt.
 
 
Det blev jul.
 
 
Och nu har ett helt år passerat. Jag är på många sätt inte samma person som på den fösta bilden. I och med att detta året tar slut så påbörjar jag min femte månad i Frankrike. Jag har varit borta hemifrån i fyra månader. Borta från allt och alla som jag känner. Helt själv. Och jag kunde inte vara stoltare över mig själv än vad jag är just nu.
 
-

Om

Min profilbild

Ebba Blixth

IX12 - Top 100 International Exchange and Experience Blogs 2012
RSS 2.0